pearlplatt

Idag har jag gjort ingenting.
Och lyssnat på ingenting.
Men jag har faktiskt ätit nånting.

Typ min egen mat! Seriösaste måltiden jag lagat på typ tre år. Och det var liksom pasta med laxsås. Jag menar?
Men hallå, vill ingen göra nåt? Tråkisar.

Imorrn ska jag fira pappa i alla fall. Är ju borta på hans födelsedag. Åker till Skåne på måndag! Åker hem med Johanna på söndag.

PUSSSSSSS.

Köpte ett par skor på weekday's rea. PUSS PÅ DEM.

Igår var jag hos Johanna. Och jag följde med henne ut till stallet och red på hennes heeest. Oj, vad duktig jag var.
Sen kollade vi på Tooth Fairy och Baksmällan, haha.
Saknat henne!

Nu kommer några orelaterade bilder.

Idag har jag plockat 5 liter vinbär och rensat dem.
Fick 150 spänn och ont i ryggen.
Nu ska jag till nynäs.
Puss och adjö.

Det blev mörk... RÖTT. Jag är rätt nöjd. Ser rätt manligt ut, tillskillnad från det där gul/orange/rött/brunaktiga håret jag hade nyss.
Jag har INGENTING att göra ikväll, fett trist. Kommer få sitta här ensam och måla lådor typ.
O well, någon får ta och hitta på något med mig imorrn. Bestämmer jag, hihihihi.
Typ Johanna, ja.
Men i övermorrn då?!
Jag har äntligen börjat ta upp dagboksskrivandet igen, har tappat bort min gamla dagbok så har inte kunnat skriva på flera månader. Men igår köpte jag en ny, problem solved. Nästan i alla fall.
Igår träffade jag AMANDA. Saknat henne!
Och nu har jag sett Alien-filmer tre dar i rad! Snart blir säkert jag en alien!
AVSLUTAR MED EN BILD PÅ HÅRET.
och mig.

Jag gick upp 12 idag. OMG?
Hade iof inte sovit tills dess, med fortfarande. Galet!
Ska måla nu.
Och senare idag planerar jag även att måla mitt hår! Eller, färga som normala människor kallar det.
Men det ska bli nice, hoho. Hoppas jag.
Är det någon som tycker jag ska gå över till BRUNT? Eller ska jag behålla det röda? Det känns tryggt, tycker jag.
PUSSS.

Ligger här i min säng. Inloggad på syrrans dator. Sett på New Moon. Saknar Daniel. Börjar bli frisk. Har blond utväxt. Ont i ryggen. Inga nya bilder att lägga upp.
Fy mig.
Dålig på att uppdatera är jag också. Det är bara för att pappa flyttat runt på datorn. Planerar att bättra mig.
Godnatt:*

Jag har ett örhänge på mig!
Det händer inte varje dag, må jag säga.
Imorrn ska jag köa till kent med Viktor, trevligt trevligt. Sålänge det är bra väder, dvs.
Och jag inte blir SJUK.

Idag har jag varit inne i stan med far. Vi letade nya glasögon till mig, eftersom mina försvann i Arvika (jag sörjer dem forfarande). Beställde två par, man fick nämligen det andra paret för halva priset! Så om typ tio dagar har jag två par nya brillor!
Sen gick vi och åt glass på medis.
När vi kom hem bestämde jag mig för att ta itu med mina converse.
Såhär såg de ut efter Arvika:


Och såHÄR ser de ut nu:
(dvs efter diskborstning och skrubbning med Grill- och Ugnsrengörningsmedel!)


Arn't they pretty?!
Dom ser nästan nya ut. Bortsett från det röda skosnöret..

Tjaaaa.. Blev inte riktigt som jag hade hoppats.
Ditresan gick bra, första dan var nais, bortsett från lite regn. Stod näst längst fram på kent och grät.
Andra dagen var ännu bättre, nästan. Bad, inge regn. Stod LÄNGST fram på familjen och skrek rösten av mig.
Dag TRE däremot. Ne, fy. Jennys hals hade blivit sjukt svullen. Vi vågade inte gå ut på grund av spöregnet, så vi tillbringade morgonen, samt förmiddagen i tältet. Jenny satt och spottade i en gammal chipspåse.
Runt halv två drog vi på oss regnponchos och tog och ut i geggan. Spöregnade fortfarande. Vi gick bort till festivalområdet för att leta reda på sjukvårdstältet. Det hittade vi inte, så vi tog hjälp av en snubbe. Hans hjälp var till ingen nytta tyvärr. Vi yrade omkring i leran och tillslut började stackars Jenny gråta. Hon ringde sin pappa, jag fick representera hennes röst. Han berättade att de befann sig i Trollhättan och skulle vara framme i Arvika tre timmar senare. Jag la på och vi forsatte i vårt sök i leran. När vi gått igenom hela området och befinner oss längst borta vid Apollo springer jag fram till en vakt som säger att sjukvårdstältet finns borta vid ingången... SUCK. Vi går yttervägen tillbaka för att slippa allt kladd. När vi äntligen hittat tältet visar det sig att det inte finns några doktorer där. En kvinna kikar ner i Jennys hals och ryggar snabbt tillbaka. Hela hennes hals är igentäppt. Hon frågar Jenny om hon ens kan andas, vilket hon som tur är kan. Men svälja är fortfarande ett problem så hon sitter där med en plastmugg och spottar. Efter ett tag kommer det en lång kille kvinnan verkar glad att se. Hon ber honom kolla på Jennys hals och han kommer fram till att han tycker att vi ska ta oss till SJUKHUSET! Jag får sitta och ringa till olika taxibolag. Första snubben som svarar berättar gladeligen att han är ledig. Får tag på en annan som tydligen jobbar. Men jag har feta problem med att förklara för honom var han ska hämta oss. Tillslut fr jag hjälp av sjukvårdkillen och taxisnubben säger att han skickar en vit volvo. Jag och Jenny går ut och ställer oss vi vägen. Det har nu nästan slutat regna! Efter en halvtimme av väntan ringer jag upp igen och då svarar en tant. Hon säger att hon är i närheten och kan komma och hämta oss. Tio minuter senare kommer det en taxibil som faktiskt är vår! Hon kör oss till sjukhuset och önskar oss lycka till. Vi kommer in och jag får översätta Jennys mummel för sköterskorna. De letar upp Jenny i registret och vi får sätta oss ner i väntrummet. Då visste vi inte att det var där vi skulle få tillbringa resten av dagen. Efter 1,5 timme kastar jag av mig mina dyblöta skor och försöker värma mina fötter. En timme senare har Jenny lyckats fylla halva sin nya mugg med spott. Jag frågar henne vad jag får om jag dricker upp det (och nu i efterhand hade det funnit ett ganska självklart svar.. hehe), men efter jag kikat ner i den får jag kväljningar och ångrar mig snabbt. När vi suttit i det där jävla vänt rummet i 3,5 timmar kommer det äntligen en kvinna som ropar Jennys namn. Hon leder oss till ett rum där vi får vänta ytterligare en kvart. Jag är vid denna punkt så sjukt uttråkad och less på sjukhuset att jag rotar igenom lådor och annat. Snodde två plasthandskar också, fy mig. Det kommer in en man tillslut. Han petar med en tops i halsen på Jenny och går sedan iväg. Sen kommer det en kvinna som ska ta blodprov också. Hon försöker två gånger, men Jennys blodkärl är tydligen för små för att hon ska lyckas pricka dem. Hon ropar in en annan sköterska, som som tur är lyckas! Och då får vi till vår förtjusning veta att det bara tar EN timme innan de får svar på proverna.. Såååå, back to the waiting room. Vid det här laget var vi båda dessutom sjukt hungriga. Jag frågar Jenny om inte hennes föräldrar borde vara framme nu. Vi springer ner till huvudingången, och där står minsann två förvirrade Jennyföräldrar. Vi går tillbaka till väntrummet och Jennys pappa tror att det är halsböld hon fått. En läkare försvinner bort med honom och Jenny. Jag blir kvar med Eeva, som till min lycka har något man kan ÄTA. Ingen mat sedan kvällen innan. Aldrig varit lyckligare över att få trycka i mig tyskt godis. 40 minuter efter att Jenny och hennes far försvann kommer de tillbaka med fyra tabletter och beskedet att Jenny har körtelfeber. Stackars. Men ÄÄÄÄNTLIGEN får vi lämna sjukhuset!
PUST.
(Och nu orkar jag inte skriva mer)

Sitter här med Jenny och sjunger dåliga svenska låtar.
Vet att jag inte uppdaterat här på JÄTTELÄNGE.
Men jag har varit lite upptagen och inte haft tillgång till dator hela tiden. Varit på Gotland med far i en vecka.
Farmor fyllde år och jag hälsade på Daniel.
Och idag åker jag till Arvika!!!
Sjukt mysigt det ska bli.
Förhoppningsvis hör jag av mig när jag kommer tillbaka, hehe.

BILDER FRÅN GOTLAND:

Igår kväll var jag och far ute och gick. Det var en miljon flygande små kryp i luften. Och jag skojar inte. Man kunde knappt se någonting. Men det var lite mysigt.

På dagen var jag med Johanna. Köpte ett par shorts och sen åkte vi hem till mig med cola. Vi spelade kort och dart. Johanna var ju inte världens naturbegåvning på att kasta pil, ne.. Men TILLSLUT träffade hon 4:an, woho.